Den 10 september infaller den internationella suicidpreventionsdagen, dagen för självmordsförebyggande insatser. MT/Måsen inleder nu en serie om psykisk ohälsa bland unga. Ungefär en gång i månaden kommer vi att ta upp olika aspekter på ämnet och först ut är en intervju med Karin och John från Mariefred, som förlorade sin son Albin tidigare i somras.
– Det kommer små solglimtar ibland. En varm känsla i hjärtat, som om Albin var med – och såg på oss någonstans ifrån.

Det har gått lite mer än två månader sedan den där söndagen när livet stannade. När mamma Karin och pappa John fick beskedet som alla föräldrar fruktar — att deras son hade tagit sitt liv.


SOM LITEN VAR ALBIN
ett riktigt energiknippe. Han var alltid i farten,

hade jämt något på gång – kompisar, syskon, idrott, alltid snäll och
mån om alla. Han trivdes i skolan och han älskade att spela datorspel.
Som för många andra killar i tonåren upptog spelandet en stor
del av hans tid. John funderar på om det var därför förändringen
hos honom var svår att upptäcka.
– Man vet ju inte hur grabbarna riktigt har det, säger John. De sitter
i sina rum, spelar och umgås bara med varandra.

 

DE FLESTA FAMILJER UPPLEVER en förändring när barnen blir tonåringar

och börjar bete sig annorlunda än de gjort tidigare. Många blir
tysta och inåtvända. Att det skulle vara särskilt allvarligt med Albin
trodde ingen.
– Hur ska man veta det? Var går gränsen mellan vanligt tonårsbeteende
och depression?

FÖRST UNDER GYMNASIETS
berättade Albin sig om sina besvär. Hur
nere han kände sig och hur han ibland inte ville leva längre. Samma
dag Albin öppnade sig för familjen tog de kontakt med vården och
Albin fi ck stöd. Han erbjöds såväl medicinering som terapi och han
tog emot hjälpen. Det kändes också som om det strax efteråt vände
åt rätt håll. Karin berättar hur hon på alla sätt försökte kolla hur Albin
kände sig och frågade ofta hur han mådde.
– Jag sa till honom att jag kommer att bli tjatig nu, jag kommer att
fråga dig varje dag hur du mår.

TROTS DET STÄNDIGA GRUBBLANDET
och dåliga samvetet känner familjen
att de fanns där för Albin, att de gjorde vad de kunde. De litade
samtidigt på att han fi ck den professionella hjälp han behövde.
John tycker att läkarna skulle berättat mer för dem som föräldrar,
sagt hur de skulle agera.
– Att vi inte skulle slappna av och tro att det var över, för det går inte
över. Man måste hela tiden vara uppmärksam, säger Karin.

 

DET HAR BARA GÅTT en sommar sedan de förlorade sin son, men de

vill redan nu berätta sin historia – i syfte att hjälpa andra. Det fi nns
så många barn och ungdomar som mår dåligt, som går med tankar
som Albin gjorde och som tar sina liv. Det måste till en ändring tycker båda två.
– Vi måste våga prata om psykisk ohälsa bland unga. Det är inget att
skämmas för, det är inte vårt fel, det är en allmän trend i samhället
som vi måste hjälpas åt att förändra.

UTTRYCKET ”VÄCK INTE DEN BJÖRN SOM SOVER”
är inget John och Karin
tror på. Det går inte att väcka björnen för den sover aldrig. Istället
är det viktigt att tjata, fråga och aldrig tystna när det gäller psykisk
ohälsa. Mycket bättre att fråga sitt barn en gång för mycket än en
gång för lite. Ta varje signal på allvar, lyssna på minsta antydan.
– Att den som pratar om självmord inte utför det är en myt. Nästan
alla som begår självmord har på ett eller annat sätt, antingen i ord eller
med sitt beteende, signalerat det i förväg. Våga lyssna när någon
berättar att den mår dåligt. Och ta tag i det. Var besvärlig!

ALBIN VALDE ATT SLUTA SITT LIV
i början av juli i år. Just när han tagit
studenten, just när hans nya vuxna liv skulle börja. I efterskott förstår
familjen varför han kändes så harmonisk och nästan glad den
sista tiden.
– Vi förstod först när det var försent att hans lugn nog berodde på att
han tagit ett beslut.

 

DE SÖRJER SIN POJKE varje dag och tycker det inträffade är ofattbart.

Men både mamma och pappa har en övertygelse.
– Döden är bara en paus i vår gemenskap. Vi ses igen, själar tar
aldrig farväl.

FAKTA OM PSYKISK
OHÄLSA OCH SUICID

DEN PSYKISKA OHÄLSAN HAR
ökat sedan början på 1980-talet
och är nu utbredd bland barn och unga i Sverige. I fjol hade
Bris* nästan 10 000 kontakter med barn om psykisk ohälsa.
Samtalen handlade i hög grad om panikångest, ensamhet och
om självmordstankar.

ENLIGT BRIS ÄR DEN
negativa utvecklingen av den psykiska
ohälsan bland barn och unga klart sämre i Sverige än i många
andra länder. Förekomsten av psykisk ohälsa ökar med stigande
ålder. I åldersgruppen 16-18 år handlar vartannat samtal hos
Bris om psykisk ohälsa.

ANLEDNINGEN TILL ATT DEN
psykiska ohälsan ökar hos barn
och unga är att många unga känner en hög grad av stress, en
upplevelse av otillräcklighet, att de inte får någon plats i samhället.
Har man en medfödd skörhet ökar risken för psykisk ohälsa
i dag. Forskningen visar att ökad ungdomsarbetslöshet bidrar till
psykisk ohälsa och att de neuropsykiatriska diagnoserna ökar.

DEN PSYKISKA OHÄLSAN ÖKAR
bland samtliga ungdomsgrupper
– oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus,
föräldrarnas socioekonomi med mera. Den slår på
alla samhällsnivåer. Det fi nns dock också en ökad benägenhet
att söka hjälp.

SUICID – ATT AVSIKTLIGT TA SITT LIV
– är den yttersta
konsekvensen av psykisk ohälsa och ett globalt folkhälsoproblem,
som går att förebygga. Enligt WHO* avlider drygt 800 000
människor i världen av suicid varje år. I Sverige har suicidtalen
minskat sedan 1980-talet, men fortfarande inträffar fl er än 1 000
fall av suicid per år. Därutöver tillkommer årligen knappt 400
dödsfall där det funnits misstanke om suicid. I Sverige, liksom i
andra höginkomstländer, är suicidtalen två till tre gånger högre
bland män än bland kvinnor och de fl esta fallen av suicid sker
bland medelålders och äldre män. Bland unga personer i åldern
15–29 år utgör suicid den vanligaste dödsorsaken.

STATISTISK ANALYS VISAR
att skillnaden i suicidtal för kvinnor
och män är oförändrad under de senaste tio åren. Suicid
som dödsorsak har under en tioårsperiod minskat i åldersgruppen
30–44 år. I de andra åldersgrupperna syns ingen förändring
under tioårsperioden.

PERSONER MED EFTERGYMNASIAL
utbildning har lägre risk
för suicid jämfört med hela befolkningen medan personer med
förgymnasial och gymnasial utbildning har en högre risk.
* Bris = Barnens rätt i samhället
* WHO = Världshälsoorganisationen



Vill du läsa hela artikeln, bli prenumerant!

  • Om du är prenumerant och har registrerat dig på mariefredstidning.se, kan du logga in. Tryck på Min sida.
  • Om du är prenumerant men inte registrerat dig, kan du enkelt göra det. Tryck på Registrera.

Du som ännu inte prenumererar på MT/Måsen kan göra det här... Det kostar 450 kr/år och du får papperstidningen i brevlådan varje lördag och har tillgång till
ständiga uppdateringar på mariefredstidning.se. Ni får även tillgång till den digitala versionen av
papperstidningen – redan på fredag eftermiddag.
Har du glömt ditt lösenord, använd funktionen nedan! OBS! Vid registrering på sidan uppge namnet på den person som står för prenumerationen, den
person som abonnemangsnumret är knutet till!